Gymnasiearbetet på Skog, mark och djur

Om programmet och gymnasiearbetet

Det här kapitlet berättar vad programmet skog, mark och djur handlar om. Det berättar också vad ett gymnasiearbete är.

Programmet skog, mark och djur

Du går på programmet för skog, mark och djur. Programmet är fyra år långt.

På programmet lär du dig om lantbruk och skogsbruk. Du lär dig om trädgård och djurskötsel. Du lär dig också sköta maskiner.

Du lär dig sköta om lantbruksdjur. Du lär dig odla växter. Du lär dig sköta skog, mark och utomhusmiljöer.

Mycket av utbildningen är praktisk. Du gör saker med händerna, inte bara läser i böcker.

Vad är ett gymnasiearbete?

Gymnasiearbetet är en uppgift. Den är värd 100 poäng och ingår i din utbildning.

Du gör gymnasiearbetet mot slutet av utbildningen. Då har du redan lärt dig mycket om yrket.

Uppgiften ska visa vad du kan. Den ska visa att du är redo att arbeta inom skog, mark och djur.

Så fungerar det

Ett gymnasiearbete kan handla om nästan vad som helst inom ditt yrkesområde. Du kan till exempel sköta om djur under en period. Du kan plantera och sköta en odling. Du kan köra och underhålla en maskin. Din lärare hjälper dig hitta en uppgift som passar dig.

Betyget på gymnasiearbetet

På gymnasiearbetet finns bara ett betyg. Det heter E.

Når du målen för uppgiften får du E. Når du inte målen får du inget betyg alls.

Får du inget betyg står det ändå i ditt gymnasiebevis att du har påbörjat gymnasiearbetet.

Så fungerar det

I dina andra ämnen kan du få betygen A, B, C, D eller E. På gymnasiearbetet är det annorlunda. Där finns bara betyget E. Du får antingen E, eller inget betyg alls.

Vem bestämmer betyget?

Din lärare bestämmer vilket betyg du får.

Läraren får hjälp av en medbedömare. En medbedömare är en person som kan mycket om yrket.

Gör du gymnasiearbetet på en arbetsplats är ofta din handledare där medbedömare. Handledaren känner till yrket väl.

Ensam eller i grupp

Du kan göra gymnasiearbetet ensam. Du kan också göra det i grupp med andra elever.

Gör ni arbetet i grupp bedöms ändå varje elev för sig. Din egen insats räknas, inte bara gruppens.

Du behöver inte skriva

Gymnasiearbetet måste inte vara skriftligt. Du behöver alltså inte skriva en rapport.

Du kan visa vad du kan på flera sätt.

Du kan göra en uppgift praktiskt och visa hur du gör.
Du kan berätta muntligt om vad du har gjort.
Du kan visa bilder från arbetet.
Du kan filma dig själv när du arbetar.

Fråga din lärare

Fråga din lärare vilket sätt som passar dig bäst. Ni kan välja tillsammans.

Din roll i arbetet

Du planerar arbetet. Du gör arbetet. Du utvärderar arbetet när det är klart.

Att utvärdera betyder att du tittar tillbaka och tänker på hur det gick.

Du gör så mycket du kan själv. Men du är aldrig ensam.

Din lärare hjälper dig hela tiden. Din handledare hjälper dig om du är på en arbetsplats.

Om det känns svårt

Det är okej att tycka att gymnasiearbetet känns stort. Du behöver inte klara allt på en gång. Ta en sak i taget. Fråga din lärare om du fastnar.

Har du förstått grunderna?

Gå igenom listan. Bocka av det du redan vet.

Jag vet att gymnasiearbetet är värt 100 poäng.
Jag vet att jag kan få betyget E, eller inget betyg alls.
Jag vet vem som är min lärare för gymnasiearbetet.
Jag vet att jag inte behöver skriva en rapport.
Jag vet att jag kan fråga min lärare om jag är osäker.

Så här går det till

Resten av den här handboken följer gymnasiearbetet steg för steg. Här är en snabb överblick.

Välj uppgift. Du och din lärare hittar en uppgift som passar dig.
Planera. Du skriver eller berättar hur du ska göra uppgiften.
Gör uppgiften. Du arbetar med uppgiften, ofta under flera veckor.
Tänk på säkerhet. Du lär dig regler för att arbeta säkert.
Redovisa. Du visar upp vad du har gjort och vad du har lärt dig.

Varje del finns beskriven i egna kapitel längre fram i handboken.

Bra att veta

Du behöver inte kunna allt om gymnasiearbetet redan nu. Handboken går igenom varje del noga. Läs vidare, kapitel för kapitel.

Välja en uppgift

Du ska välja en uppgift till ditt gymnasiearbete. Uppgiften ska höra till skog, mark och djur.

Uppgiften ska höra till yrkesområdet

Gymnasiearbetet ska visa att du är förberedd att arbeta inom skog, mark och djur. Därför ska uppgiften höra till det yrkesområdet.

Du väljer alltså inte vilken uppgift som helst. Uppgiften ska handla om något du lär dig på ditt program.

Så fungerar det

Yrkesområdet skog, mark och djur handlar om till exempel djur, växter, skog och maskiner. Din uppgift ska handla om något av detta.

Exempel på uppgifter

Programmet har flera delar. Här är exempel på uppgifter inom varje del.

Djurskötsel: sköta om och utfodra djur en period, eller göra i ordning ett djurutrymme.
Lantbruk och trädgård: så och sköta en odling, klippa en gräsmatta en hel säsong, eller plantera och sköta om växter.
Skogsbruk: röja ett område, eller plantera träd.
Maskinskötsel: sköta och rengöra en maskin, eller göra enkelt underhåll.
Skötsel av utomhusmiljöer: sköta en stig eller ett grönområde.

Fråga din lärare

Alla skolor har inte samma möjligheter. Fråga din lärare vilka uppgifter som går att göra på just din skola.

Uppgiften ska vara lagom stor

Uppgiften ska inte vara för liten. Är den för liten hinner du inte lära dig tillräckligt.

Uppgiften ska inte heller vara för stor. Är den för stor hinner du inte bli klar i tid.

För stor uppgift

Att sköta om alla djur på en gård, plantera en hel skog och bygga ett nytt stall. Allt i samma gymnasiearbete.

Lagom stor uppgift

Att sköta om och utfodra korna på gården i fyra veckor. Du skriver ner vad du gör varje dag.

Du väljer uppgift tillsammans med din lärare

Du väljer inte uppgift helt själv. Du väljer tillsammans med din lärare.

Läraren hjälper dig att hitta en uppgift som passar dig. Det är okej att fråga om hjälp att komma på en idé.

Bra att veta

Har du ingen egen idé? Berätta för din lärare vad du tycker är roligt att göra. Läraren hjälper dig vidare.

Om det känns svårt

Tycker du att det är svårt att bestämma dig? Det är vanligt. Ta god tid på dig. Prata med din lärare, ett steg i taget.

Uppgiften kan kopplas till din APL-plats

Har du gjort APL, arbetsplatsförlagt lärande? Då kan din uppgift ofta kopplas till den arbetsplatsen.

Det kan betyda att du gör uppgiften på samma plats. Det kan också betyda att uppgiften handlar om något du lärde dig där.

Du måste inte koppla uppgiften till din APL-plats. Det går bra att välja en annan uppgift också.

Fråga din lärare

Fråga din lärare om det går att göra uppgiften på din APL-plats.

Checklista innan du bestämmer dig

Gå igenom listan innan du bestämmer dig för en uppgift.

Uppgiften hör till skog, mark och djur.
Uppgiften är lagom stor. Inte för liten och inte för stor.
Jag har pratat med min lärare om uppgiften.
Jag vet var jag ska göra uppgiften.
Jag vet ungefär hur lång tid uppgiften tar.
Jag har frågat om hjälp, om jag har behövt det.

Stöd för att hitta en uppgift

Vet du inte vilken uppgift du vill göra? Svara på frågorna nedan. Prata sedan med din lärare.

Stöd: Hitta din uppgift

Svara på frågorna. Prata sedan med din lärare.

1. Vad tycker jag är roligast: djur, växter, skog eller maskiner?

2. Vad har jag gjort på APL som jag vill lära mig mer om?

3. Finns det något jag redan är bra på och vill visa upp?

4. Hur mycket tid har jag på mig?

5. Vem kan hjälpa mig om jag kör fast?

Planera arbetet

En bra plan gör att du vet vad du ska göra. Du vet också vad du behöver och hur lång tid det tar.

Varför ska du planera?

När du planerar vet du vad du ska göra först. Du vet vad du behöver. Du vet ungefär hur lång tid arbetet tar.

Det gör det lättare att komma igång. Det gör det också lättare att bli klar i tid.

Bra att veta

En plan är inte hugget i sten. Du kan ändra den om något förändras. Det viktiga är att du har en plan att utgå från.

Delar i en plan

En plan svarar på några enkla frågor. Skriv gärna ner svaren.

Vad ska jag göra?
Var ska jag göra det?
Vad behöver jag? Till exempel verktyg, material eller hjälp.
Vem hjälper mig?
Hur lång tid tar det?
Hur vet jag att jag är klar?

Fråga din lärare

Du behöver inte svara på allt själv. Fråga din lärare om du är osäker på någon fråga.

Dela upp arbetet i mindre steg

Ett stort arbete kan kännas svårt att börja med. Dela då upp arbetet i mindre steg. Varje steg blir lättare att göra.

Säg att din uppgift är att sköta om kaniner i en månad. Du kan dela upp uppgiften så här.

Lär dig rutinerna. Du lär dig hur kaninerna ska skötas. Till exempel mat, vatten och städning.
Gör ett schema. Du skriver ner vilka dagar och tider du ska sköta om kaninerna.
Sköt om djuren varje dag. Du följer schemat. Du sköter om kaninerna varje dag i en månad.
Skriv eller berätta vad som hänt. Du berättar eller skriver om hur det gick. Till exempel i en logg eller för din lärare.

Gör en tidsplan

En tidsplan visar när du ska göra vad. Skriv datum för varje steg.

Du kan använda en kalender eller ett schema. Fråga din lärare om skolan har en mall du ska använda.

När	Vad du gör
Vecka 1	Lär dig rutinerna och gör ett schema.
Vecka 2–4	Sköt om djuren varje dag.
Vecka 5	Skriv klart och berätta hur det gick.

Prata med din lärare eller handledare

Prata med din lärare eller handledare regelbundet under arbetet. Berätta hur det går.

Boka in bestämda tider för detta. Till exempel en gång i veckan. Då vet ni båda när ni ska ses.

Om planen inte stämmer

Ibland tar något längre tid än du trodde. Det är okej. Det händer alla som planerar ett arbete.

Prata med din lärare om planen inte stämmer. Ni kan ändra planen tillsammans.

Tänk på

Vänta inte för länge om något inte fungerar. Prata med din lärare så fort du märker det.

Hela planeringen, steg för steg

Skriv vad du ska göra. Beskriv uppgiften med egna ord.
Skriv var du ska göra det. Till exempel i skolan eller på en arbetsplats.
Skriv vad du behöver. Till exempel verktyg, material eller hjälp.
Skriv vem som hjälper dig. Till exempel din lärare eller en handledare.
Dela upp arbetet i mindre steg. Gör stora uppgifter mindre.
Gör en tidsplan med datum. Skriv när varje steg ska vara klart.
Boka tid med din lärare. Bestäm när ni ska prata om arbetet.
Börja arbeta enligt planen. Följ stegen, ett i taget.

Checklista: Innan du börjar

Jag vet vad jag ska göra.
Jag vet var jag ska göra det.
Jag vet vad jag behöver.
Jag vet vem som hjälper mig.
Jag har en tidsplan med datum.
Jag har bokat en tid med min lärare.

Stöd: Din planeringsmall

Fyll i mallen tillsammans med din lärare. Skriv korta svar.

Stöd: Planera ditt arbete

Vad ska jag göra?


Var ska jag göra det?


Vad behöver jag?


Vem hjälper mig?


När ska det vara klart?

Säkerhet och arbetsmiljö

Du jobbar med djur, skog, mark och maskiner. Då är säkerhet extra viktigt. Det här kapitlet ger dig allmänna råd om hur du håller dig och andra säkra.

Varför säkerhet är extra viktigt

Djur kan reagera snabbt och oväntat. Maskiner kan skada dig om du använder dem fel. Skog och mark kan ha faror du inte ser direkt, till exempel hala underlag eller tunga föremål.

Olyckor händer oftast av tre skäl. Du är stressad. Du är trött. Eller så vet du inte riktigt vad du ska göra.

Därför är det viktigt att du aldrig skyndar dig med farliga uppgifter. Fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite.

Fråga din lärare

Den här texten ger allmänna råd om säkerhet. Den ersätter inte riktiga säkerhetsregler. Exakta regler bestäms alltid av din skola, din arbetsplats eller för varje maskin. Fråga din lärare eller handledare vad som gäller för dig.

Allmänna principer

Några enkla regler hjälper dig i nästan alla situationer. Här är de viktigaste.

Fråga alltid om du är osäker. Det är aldrig dumt att fråga.
Stanna upp och fråga innan du gör något du inte gjort förut.
Använd rätt skyddsutrustning för uppgiften.
Jobba inte ensam med farliga saker om du inte fått lov.
Ta pauser när du behöver det.

Dessa principer gäller både i skolan och på din arbetsplats under APL, arbetsplatsförlagt lärande.

Skyddsutrustning

Skyddsutrustning skyddar din kropp när du jobbar. Vilken utrustning du behöver beror på vad du gör.

Vanlig skyddsutrustning inom skog, mark och djur är till exempel:

Skyddsskor, som skyddar fötterna
Handskar, som skyddar händerna
Hörselskydd, när du jobbar nära maskiner
Reflexväst, när du jobbar utomhus

Så fungerar det

Din lärare eller handledare bestämmer exakt vilken skyddsutrustning du ska ha till varje uppgift. Ta alltid på dig utrustningen innan du börjar.

Säkert bemötande av djur

Djur känner av om du är lugn eller stressad. Rör dig därför lugnt och sakta när du är nära djur.

Smyg aldrig bakom ett djur. Djuret kan bli rädd och reagera med en spark eller ett hopp. Låt djuret se dig komma.

Lär dig känna igen tecken på att ett djur är stressat eller rädd. Det kan vara oroliga rörelser, spända öron eller att djuret backar undan.

Bra att veta

Är du osäker på hur ett djur beter sig? Fråga din handledare direkt. Handledaren känner djuren och kan hjälpa dig läsa av dem.

Säkert med maskiner

Maskiner kan vara till stor hjälp i arbetet. De kan också vara farliga om du använder dem fel.

Använd bara maskiner du har fått lov och utbildning att använda.
Stäng alltid av maskinen innan du rengör eller fixar något på den.
Fråga läraren eller handledaren om du är osäker på en maskin.

Tänk på

Testa aldrig en ny maskin på egen hand. Vänta tills du fått visning och lov av läraren eller handledaren.

Väder och utomhusarbete

Mycket av arbetet i skog, mark och djur sker utomhus. Klä dig efter vädret.

Är det soligt eller varmt, skydda dig mot solen och drick vatten. Är det kallt, klä dig varmt i flera lager.

Vila när du behöver det. Det gäller både i värme och i kyla.

Om något går fel eller känns farligt

Ibland kan något gå fel, trots att du är försiktig. Då är det viktigt att du vet vad du ska göra.

Stanna. Sluta med det du gör direkt.
Be om hjälp. Ropa eller gå till en vuxen i närheten.
Berätta. Berätta för läraren eller handledaren vad som hänt, direkt.

Det är aldrig fel att avbryta en uppgift. Det är aldrig fel att fråga. Det viktigaste är att du och andra är säkra.

Innan jag börjar en ny uppgift

Gå igenom den här listan innan du börjar med något nytt.

Jag vet vad jag ska göra
Jag har fått lov att göra uppgiften
Jag har rätt skyddsutrustning på mig
Jag vet vem jag frågar om något är oklart
Jag vet vad jag gör om något går fel
Jag känner mig lugn och redo att börja

APL - praktik på en riktig arbetsplats

APL betyder att du är ute på en riktig arbetsplats och lär dig genom att jobba där. Här får du veta vad APL är, hur du förbereder dig, och vad du gör om något känns fel.

Vad betyder APL?

APL betyder arbetsplatsförlagt lärande. Det är ett svårt ord för en enkel sak. Du är på en riktig arbetsplats. Du lär dig genom att jobba där, inte bara i skolan.

Du kanske sköter djur på en gård. Du kanske jobbar i skogen. Du kanske hjälper till i en trädgård eller ett växthus. Du gör riktiga arbetsuppgifter tillsammans med dem som jobbar där.

Hur mycket APL har du?

APL är minst 22 veckor av hela din utbildning. Det är ganska mycket tid. Veckorna är utspridda över dina fyra år på gymnasiet.

Fråga din lärare

Hur många veckor APL du har varje termin kan skilja sig mellan skolor. Fråga din lärare vad som gäller för dig.

Lärlingsutbildning - en annan väg

Vissa skolor erbjuder lärlingsutbildning. Då är du på en arbetsplats mer än halva tiden. Resten av tiden är du i skolan.

Lärlingsutbildning passar dig som vill lära dig mycket genom att arbeta. Alla skolor erbjuder inte lärlingsutbildning.

Fråga din lärare

Vill du veta om din skola har lärlingsutbildning? Fråga din lärare.

Förbered dig inför APL

Innan din APL börjar behöver du veta flera saker. Här är vad du bör ta reda på i god tid.

Var du ska vara. Ta reda på adressen till arbetsplatsen.
Hur du tar dig dit. Planera din resa. Testa gärna resan i förväg.
Vilka tider som gäller. Ta reda på när du ska börja och sluta varje dag.
Vad du ska ha med dig. Fråga om du behöver till exempel lunch eller egen utrustning.
Vad du ska ha på dig. Vissa arbetsplatser kräver särskilda kläder eller skyddsutrustning.
Vem som är din handledare. Ta reda på namnet på personen som ska hjälpa dig på plats.

Så uppför du dig på arbetsplatsen

På en arbetsplats gäller delvis andra regler än i skolan. Här är det som är viktigast att tänka på.

Kom i tid. Kom gärna några minuter innan du ska börja.
Ring och säg till om du blir sjuk eller sen. Ring så tidigt du kan.
Fråga om du är osäker på något. Det är bättre att fråga än att göra fel.
Var artig mot alla du möter.
Följ de regler som gäller på just den arbetsplatsen.

Bra att veta

Att fråga när du är osäker är inte fel. Det visar att du tar arbetet på allvar.

Handledaren kan hjälpa till att bedöma gymnasiearbetet

Gör du ditt gymnasiearbete på en arbetsplats? Då kan handledaren där hjälpa till att bedöma dig. Handledaren kallas då medbedömare. En medbedömare är en person som kan yrket och hjälper läraren att sätta betyg. Du kan läsa mer om gymnasiearbetet i kapitel 1.

Så fungerar det

Läraren bestämmer alltid betyget till sist. Men handledaren på din APL-plats vet mycket om yrket. Handledaren berättar för läraren hur du har arbetat.

Om något känns jobbigt eller fel

Ibland kan något kännas jobbigt på en praktikplats. Kanske förstår du inte en uppgift. Kanske känner du dig utanför. Kanske ber någon dig göra något du inte tycker känns bra eller säkert.

Berätta alltid för din lärare om något känns fel. Det är aldrig fel att säga ifrån. Din lärare finns där för att hjälpa dig.

Om det känns svårt

Känns något jobbigt flera dagar i rad? Prata med din lärare så snart du kan. Ni löser problemet tillsammans.

Checklista: innan din första dag på APL

Gå igenom listan innan du börjar. Då känns första dagen tryggare.

Jag vet adressen dit jag ska.
Jag vet hur jag tar mig dit.
Jag vet vilken tid jag ska vara på plats.
Jag vet vad jag ska ha på mig.
Jag vet vad jag ska ha med mig.
Jag vet namnet på min handledare.
Jag vet vem jag ringer om jag blir sjuk eller sen.

Stöd: koll på din APL-plats

Adress:

Hur jag tar mig dit:

Första dagen börjar klockan:

Vanliga arbetstider:

Handledarens namn:

Telefonnummer dit om jag blir sjuk eller sen:

Kläder eller utrustning jag behöver:

Utvärdera och visa vad du kan

Du visar vad du har lärt dig på gymnasiearbetet. Det behöver inte vara skriftligt. Du kan visa, berätta eller filma.

Du behöver inte skriva

Gymnasiearbetet behöver inte vara en skriven text. Du kan visa vad du kan på andra sätt.

Du kan göra saker och berätta samtidigt. Du kan visa bilder. Du kan filma dig själv när du jobbar.

Så fungerar det

Det viktiga är att du visar vad du kan. Sättet du visar det på kan se olika ut från elev till elev.

Här är exempel på hur en redovisning kan se ut:

Har du skött om ett djur? Visa upp djuret. Berätta om rutinerna du haft, till exempel utfodring och rengöring.
Har du odlat något? Visa bilder på odlingen före och efter. Berätta vad du gjorde för att den skulle växa.
Har du skött en maskin? Visa maskinen. Berätta vad du gjort för att sköta den, till exempel service och rengöring.
Har du byggt eller reparerat något? Visa resultatet. Berätta hur du gjorde, steg för steg.

Fråga din lärare vilket sätt som passar bäst för din uppgift.

Vad betyder utvärdera

Att utvärdera betyder att fundera på hur arbetet gick. Du tänker efter på vad du har gjort.

Du funderar på vad som gick bra. Du funderar på vad som var svårt. Du funderar på vad du har lärt dig.

Att utvärdera är en del av gymnasiearbetet. Du gör det när arbetet är klart.

Frågor att fundera på

Dessa frågor kan hjälpa dig att utvärdera ditt arbete:

Vad gjorde jag?
Vad gick bra?
Vad var svårt?
Vad skulle jag göra annorlunda nästa gång?
Vad har jag lärt mig?

Du kan skriva svaren. Du kan också säga svaren högt till din lärare.

Förbered din redovisning

Du kan förbereda dig innan du visar upp arbetet. Det gör dig tryggare.

Öva på vad du ska säga. Öva på vad du ska visa. Du kan öva hemma eller i skolan.

Det är okej att ha stödord. Stödord är korta ord som hjälper dig att komma ihåg vad du ska säga. Du kan också ha bilder som stöd.

Bra att veta

Du behöver inte komma ihåg allt utantill. Stödord och bilder är ett bra hjälpmedel, inte fusk.

Läraren och medbedömaren lyssnar

När du visar upp ditt arbete är läraren med. Ofta är också en medbedömare med. En medbedömare är en person som kan mycket om yrket, till exempel din handledare på APL (arbetsplatsförlagt lärande).

De lyssnar på dig. De tittar på vad du visar. De är där för att se vad du kan, inte för att göra dig nervös.

Det är inte läskigt att visa upp sitt arbete. Det är ett sätt att visa vad du kan.

Du får önska hur du vill redovisa

Du får fråga om du vill redovisa på ett visst sätt. Kanske vill du redovisa bara för läraren, inte inför hela klassen.

Kanske känns det bättre i ett litet rum. Kanske vill du ha extra tid. Säg vad du behöver.

Om det känns svårt

Är du nervös inför att visa upp ditt arbete? Berätta det för din lärare i god tid. Ni kan hitta ett sätt som känns bättre för dig.

Fråga din lärare

Hur redovisningen går till kan se olika ut på olika skolor. Fråga din lärare vad som gäller för dig.

Checklista: Innan jag visar upp mitt arbete

Jag vet vad jag ska visa eller berätta om
Jag har övat på vad jag ska säga
Jag har stödord eller bilder klara, om jag vill ha det
Jag har svarat på utvärderingsfrågorna
Jag vet var och när redovisningen ska ske
Jag har sagt till läraren om jag vill redovisa på ett visst sätt

Stöd: Utvärderingsfrågor

Vad gjorde jag?


Vad gick bra?


Vad var svårt?


Vad skulle jag göra annorlunda nästa gång?


Vad har jag lärt mig?

Stöd när det känns svårt

Ibland känns gymnasiearbetet svårt eller jobbigt. Det är helt vanligt. Det finns mycket stöd att få, och det är okej att be om hjälp.

Det är vanligt att det känns svårt ibland

De flesta elever tycker att något i gymnasiearbetet känns svårt. Det kan vara en uppgift, en tidsplan eller att prata inför andra.

Du är inte ensam om det. Det betyder inte att du gör fel. Det betyder att du är mitt i ett stort arbete.

Att be om hjälp är inte konstigt. Det är ett smart sätt att lösa problem på.

Om det känns svårt

Du behöver inte klara allt själv. Många vuxna runt dig vill hjälpa dig. Du behöver bara berätta att du behöver hjälp.

Vem kan du fråga om hjälp?

Det finns flera personer som kan hjälpa dig under gymnasiearbetet. Välj den du känner dig mest bekväm med.

Din lärare. Läraren kan hjälpa dig med uppgiften och planeringen.
Din handledare på APL (arbetsplatsförlagt lärande). Handledaren kan hjälpa dig på arbetsplatsen.
Specialpedagogen på skolan. Specialpedagogen kan hjälpa dig hitta bra sätt att arbeta på.
Kuratorn på skolan. Kuratorn kan prata med dig om du känner dig stressad eller orolig.
Dina föräldrar eller någon annan vuxen du litar på.

Fråga din lärare

Vet du inte vem du ska fråga? Fråga din lärare. Läraren kan visa dig rätt person.

Rutiner som kan hjälpa

Fasta rutiner gör att arbetet känns mer förutsägbart. Du vet vad som ska hända och när.

Arbeta på samma tider varje dag, om det går.
Ha en tydlig lista på vad du ska göra.
Gör en sak i taget. Bocka av när du är klar.
Använd bilder eller symboler som stöd, om du vill ha det.

Fråga din lärare eller specialpedagogen om hjälp med att göra en rutin som passar dig.

När det känns för mycket

Ibland kan gymnasiearbetet kännas för stort eller för jobbigt. Då kan du göra några saker för att må bättre just då.

Ta en paus. Res dig upp, gå en kort sväng eller titta ut genom fönstret.
Andas lugnt. Ta några lugna andetag innan du fortsätter.
Prata med någon. Berätta för en lärare, kurator eller förälder hur du känner dig.
Dela upp uppgiften. Gör om den stora uppgiften till flera mindre delar. Ta en del i taget.

Bra att veta

Det är okej att stanna upp och ta en paus. Det är inte samma sak som att ge upp. En paus kan göra det lättare att fortsätta sen.

Det är okej att göra på ett annat sätt

Alla lär sig och arbetar på olika sätt. Du får göra saker på ett annat sätt än dina klasskompisar, om det gör det lättare för dig.

Kan kännas svårt

Att skriva långa texter om allt du har gjort och lärt dig.

Går bra att göra istället

Spela in en muntlig berättelse, visa bilder, eller berätta för din lärare.

Du kan också få mer tid om du behöver det. Prata med din lärare om vilket sätt som passar dig bäst.

Digitala hjälpmedel som kan vara bra att veta om

Det finns hjälpmedel i datorer och mobiler som kan göra skolarbetet lättare.

Uppläsning av text. Datorn eller mobilen läser texten högt för dig.
Bionic Reading. Den här sidan har det inbyggt. Du hittar det under läsinställningarna högst upp på sidan.
Tydliga listor i mobilen. Du kan skriva ner vad du ska göra, steg för steg.
Påminnelser i mobilen. Du kan lägga in tider för när något ska vara klart.

Så fungerar det

Bionic Reading gör de första bokstäverna i orden lite tjockare. Det kan göra det lättare för ögonen att hänga med i texten.

Prata tidigt, vänta inte

Känns något svårt? Prata med din lärare så snart som möjligt. Vänta inte tills det blir ett stort problem.

Det är mycket lättare att lösa något litet i tid. Ett stort problem kan vara svårare att lösa.

Tänk på

Det är aldrig fel att fråga för tidigt. Det kan bli fel att vänta för länge.

Om du blir sjuk eller inte hinner klart

Ibland blir du sjuk. Ibland hinner du inte klart i tid. Det kan hända vem som helst.

Prata med din lärare så snart som möjligt om detta händer dig. Läraren hjälper dig att hitta en lösning.

Checklista: Om det känns svårt just nu

Jag tar en paus och andas lugnt.
Jag berättar för någon hur jag känner mig.
Jag delar upp uppgiften i mindre delar.
Jag väljer en del att börja med.
Jag frågar om hjälp, om jag behöver det.
Jag påminner mig om att det är okej att be om hjälp.

Du har nu läst om stöd du kan få under gymnasiearbetet. Hela handboken finns kvar om du vill läsa om något igen. Du kan alltid gå tillbaka och läsa ett kapitel en gång till.

Frågor och svar

Hittar du inte svaret i kapitlen? Skriv din fråga under knappen „Fråga” högst upp, eller bläddra i listan här nedan.

frågor i databasen.