Gymnasiearbetet, från vald uppgift till godkänt yrkesprov

Om programmet och gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet är en egen uppgift på 100 gymnasiepoäng som du gör mot slutet av utbildningen. På ett yrkesprogram som Bygg- och anläggning eller El- och energi handlar det inte om att skriva en forskningsrapport – det handlar om att visa att du kan sådant som hör till yrket du utbildar dig till.

Två program, nio inriktningar

Bygg- och anläggningsprogrammet och El- och energiprogrammet är två skilda nationella yrkesprogram. Båda leder till en yrkesexamen, men mot helt olika yrkesområden. Vilket program du går avgör vilket examensmål ditt gymnasiearbete bedöms mot.

Bygg- och anläggningsprogrammet har fem inriktningar: Anläggningsfordon, Husbyggnad, Mark och anläggning, Måleri och Plåtslageri. El- och energiprogrammet har fyra: Automation, Dator- och kommunikationsteknik, Elteknik och Energiteknik. Välj ditt program ovan för att se en tabell över just dina inriktningar.

Vad gymnasiearbetet faktiskt är

På ett yrkesprogram ska gymnasiearbetet visa att du är förberedd för arbete inom det yrkesområde du utbildar dig mot – inte för högskolestudier. Det är den stora skillnaden mot till exempel Ekonomi- eller Naturvetenskapsprogrammet, där gymnasiearbetet i stället ska visa att man är redo för högre studier.

Konkret betyder det tre saker för dig:

1. Du gör en riktig arbetsuppgift. Något som liknar det du faktiskt kommer göra i yrket, inte ett teoretiskt PM om det.
2. Du planerar, genomför och utvärderar själv. Du väljer inte bara att "göra" – du visar också att du kan lägga upp arbetet och bedöma resultatet efteråt.
3. Det får gärna likna ett riktigt jobb. En beställning, en kund, en deadline, en budget – gymnasiearbetet kan utformas så att det liknar företagslivet.

Det finns ingen egen ämnesplan för gymnasiearbetet. Det är examensmålen för ditt program som styr innehållet, och det är mot dem läraren bedömer om du nått målen.

Betyget är E eller F

Gymnasiearbetet betygsätts bara med E eller F. Det finns inget A–D här, till skillnad från dina vanliga kurser.

Ett godkänt gymnasiearbete (E) är ett av kraven för gymnasieexamen. Utan godkänt gymnasiearbete får du ett studiebevis i stället för examensbevis, även om alla andra betyg är höga. Utöver gymnasiearbetet krävs godkända kurser, godkänt i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik, samt godkänt i en stor del av de programgemensamma karaktärsämnena.

Vem bedömer och vem bestämmer

Du (eleven)

Du äger uppgiften. Du planerar, genomför och utvärderar den – men i dialog med din lärare hela vägen, inte ensam på egen hand.

Ansvarig lärare

Utses av rektor, beslutar om ditt betyg och är den du stämmer av med under arbetets gång.

Medbedömare

Någon med erfarenhet av yrkesområdet: en annan lärare med rätt yrkeskunskap, eller någon från arbetslivet. Medbedömaren ska yttra sig innan läraren sätter betyget. Gör du gymnasiearbetet i anslutning till en arbetsplats är det ofta handledaren där som är medbedömare.

Vad du kan förvänta dig av läraren: tydlig information om vad som krävs, respons på din plan och ditt arbete under vägen, och besked om du är på väg fel i tid för att rätta till det. Vad du inte kan förvänta dig: att läraren väljer uppgift åt dig, gör delar av arbetet, eller hör av sig till dig först.

Ensam eller i grupp

Beroende på uppgiften och skolans upplägg kan gymnasiearbetet göras ensam eller tillsammans med andra elever. Görs det i grupp bedöms ändå varje elev individuellt – din egen insats, dina egna beslut och din egen förmåga att redogöra för arbetet är det som räknas i betygsunderlaget, inte bara det gemensamma slutresultatet.

Så här hänger allt ihop

Resten av handboken följer arbetets ordning. Så här ser processen ut i grova drag.

1. Välj en uppgift tillsammans med din lärare, inom ditt yrkesområde.
2. Planera arbetet: vad ska göras, i vilken ordning, och till när.
3. Gå igenom säkerheten för just den uppgiften innan du sätter igång.
4. Genomför uppgiften, eventuellt i anslutning till din APL-plats.
5. Dokumentera vad du gjort, hur och varför, medan du arbetar – inte efteråt ur minnet.
6. Utvärdera resultatet och redovisa för läraren och medbedömaren.

Har du förstått grunderna?

• Jag vet att gymnasiearbetet är 100 poäng och betygsätts E eller F
• Jag vet att gymnasiearbetet ska visa att jag är redo för mitt yrkesområde, inte för högskolan
• Jag vet vem som är min lärare för gymnasiearbetet
• Jag vet att en medbedömare med yrkeskunskap ska yttra sig innan betyget sätts
• Jag vet att godkänt gymnasiearbete krävs för att få gymnasieexamen

Välja en uppgift

Att välja rätt uppgift är den enskilt viktigaste delen. En bra uppgift hör hemma i ditt yrkesområde, är lagom stor och går att genomföra på den tid och med de resurser du faktiskt har.

Uppgiften ska höra till yrkesområdet

Din uppgift ska pröva "vanligt förekommande arbetsuppgifter" inom det yrkesområde din inriktning leder mot. Det betyder att uppgiften ska likna sådant en yrkesperson faktiskt gör – inte ett skolprojekt som råkar handla om branschen.

Bra frågor att ställa dig själv: Skulle en snickare, en anläggningsmaskinförare, en elektriker eller en automationstekniker känna igen den här uppgiften som en del av sitt jobb? Om svaret är ja är du på rätt spår.

Exempel på uppgifter, Bygg och anläggning

Exempel på uppgifter, El och energi

Ovan hittar du konkreta exempel för respektive program. Välj Bygg- eller El-programmet högst upp på sidan för att bara se exemplen som gäller dig.

Uppgiften ska vara lagom stor

Gymnasiearbetet är 100 poäng, vilket motsvarar ett antal veckors arbete utspritt över terminen – inte ett helt yrkesliv i miniatyr. En lagom uppgift går att bli klar med i tid, även om något tar längre tid än planerat.

• Jag kan beskriva uppgiften i några meningar utan att bli osäker på vad jag faktiskt ska göra
• Jag har tillgång till det material, de verktyg och de maskiner uppgiften kräver
• Jag klarar de behörigheter eller den handledning som krävs för att göra momentet säkert
• Jag kan bli klar på den tid jag faktiskt har, inte den tid jag önskar att jag hade
• Om något går sönder eller tar längre tid finns det fortfarande tid kvar att laga och bli klar

Du väljer tillsammans med din lärare

Du väljer inte uppgift helt på egen hand. Läraren ska godkänna uppgiften innan du sätter igång, ofta efter ett kort samtal eller en skriftlig beskrivning. Det är inte ett hinder – det är en kvalitetskontroll som skyddar dig från att fastna i en uppgift som är fel storlek eller ligger utanför yrkesområdet.

1. Fundera själv först. Skriv ner tre uppgiftsidéer innan du pratar med läraren.
2. Boka ett kort möte. Ta med dina idéer och fråga vad som brukar fungera bra på skolan.
3. Bestäm tillsammans. Läraren hjälper dig avgöra vad som är lagom stort och tillräckligt kopplat till yrkesområdet.
4. Få uppgiften godkänd, gärna skriftligt. Då vet ni båda vad som gäller.

Uppgiften kan kopplas till din APL-plats

Många elever gör gymnasiearbetet i anslutning till sin arbetsplatsförlagda utbildning (APL). Det kan fungera bra: du har redan tillgång till verktyg, material och en handledare som kan branschen. Fråga din handledare på arbetsplatsen: "Vad finns det här som skulle kunna vara ett bra gymnasiearbete?" Svaret är ofta en färdig idé.

Checklista innan du bestämmer dig

• Uppgiften hör tydligt till mitt yrkesområde
• Jag har pratat med min lärare och fått uppgiften godkänd
• Jag vet vilket material, vilka verktyg och vilka maskiner jag behöver
• Jag har koll på säkerheten kring uppgiften, eller vet vem jag ska fråga
• Jag vet ungefär hur lång tid uppgiften kommer ta

Stöd: beskriv din uppgift

Uppgift: [vad du ska göra, i en mening]
Yrkesområde/inriktning: [t.ex. Husbyggnad, Elteknik]
Var uppgiften utförs: [skolans verkstad, APL-plats, annat]
Material, verktyg och maskiner som behövs: [lista]
Ungefärlig tidsåtgång: [antal dagar/veckor]
Vad jag ska kunna visa när jag är klar: [en till två meningar]

Planera arbetet

En bra plan gör att du slipper stressa i slutet. Den behöver inte vara lång eller krångligt skriven – den ska bara göra klart för dig själv, din lärare och en eventuell handledare vad som ska hända, i vilken ordning och till när.

Varför ska du planera?

Ett vanligt förekommande yrkesarbete börjar nästan alltid med planering: vad ska göras, vad krävs, hur lång tid tar det, vad kan gå fel. Att planera ditt gymnasiearbete är alltså inte en extra pappersövning – det är i sig en del av det yrkeskunnande arbetet ska pröva.

Delarna i en plan

Uppgiften

Kort beskrivning av vad du ska göra, hämtad från din uppgiftsbeskrivning.

Mål

Vad ska vara klart, och hur ser ett bra resultat ut?

Material, verktyg och maskiner

Vad behöver du, och var får du tag på det?

Säkerhet

Vilka risker finns, och vilken skyddsutrustning eller vilka rutiner behövs? Se kapitlet om säkerhet.

Tidsplan

Vilka delmoment finns, och när ska varje del vara klar?

Dela upp arbetet i steg

Ett stort arbete känns lättare när det är uppdelat. Bryt ner uppgiften i moment som var och en tar en dag eller några timmar, inte veckor. Det gör det lättare att se om du ligger i fas, och lättare att komma igång på morgonen – "jag ska gjuta plattan idag" är enklare att sätta igång med än "jag ska bygga friggeboden".

Gör en tidsplan

Räkna baklänges från dagen uppgiften ska vara klar och redovisad. Sätt ut ungefär när varje större delmoment ska vara färdigt, och lägg in någon dags marginal – något tar nästan alltid längre tid än du tror, särskilt praktiskt arbete som är beroende av leveranser, väder eller att en maskin är ledig.

Om planen inte stämmer

Planer i praktiskt arbete ändras hela tiden – en leverans blir försenad, ett material tar slut, vädret sätter stopp för utomhusarbete en dag. Det är inte ett misslyckande. Det som räknas är att du märker det, säger till din lärare eller handledare, och skriver ner varför planen ändrades och vad du gjorde i stället. Det är precis den sortens omdöme gymnasiearbetet ska pröva.

Checklista: innan du börjar

• Jag har en tidsplan med delmoment och ungefärliga datum
• Jag vet vilket material, vilka verktyg och vilka maskiner jag behöver, och att jag har tillgång till dem
• Jag har gått igenom säkerheten för uppgiften
• Min lärare har sett och godkänt planen
• Jag vet vem jag hör av mig till om något blir försenat

Stöd: planeringsmall

Uppgift: [samma som i uppgiftsbeskrivningen]
Mål – vad ska vara klart: [en till två meningar]
Delmoment i ordning:
1. [moment] – klart senast [datum]
2. [moment] – klart senast [datum]
3. [moment] – klart senast [datum]
Material/verktyg/maskiner som krävs: [lista]
Säkerhetsrisker och skydd: [se säkerhetskapitlet]
Vem jag stämmer av med, och när: [lärare/handledare, datum]

Säkerhet och arbetsmiljö

Bygg- och anläggningsbranschen och elbranschen hanterar risker som kan leda till allvarliga skador om de hanteras fel. Säkerhet är inte ett sidokapitel till gymnasiearbetet – det är en förutsättning för att få genomföra det överhuvudtaget.

Varför säkerhet är extra viktigt

Byggarbetsplatsen är föränderlig: arbete sker både inomhus och utomhus, med maskiner, på höjd, med tunga laster och med verktyg som kan skada om de används fel. Elbranschen hanterar spänning som i värsta fall är livsfarlig, och kräver att du alltid vet om en anläggning är spänningssatt eller inte innan du arbetar på den. Bägge examensmålen lyfter arbetsmiljö och säkerhet som centrala kunskaper, inte som något valfritt vid sidan om.

Allmänna principer

• Ingen uppgift är så bråttom att säkerheten kan hoppas över. Ta den tid som behövs för att göra rätt från början.
• Fråga innan du är osäker, inte efter. Är du osäker på om något är säkert – fråga läraren eller handledaren innan du fortsätter.
• Använd rätt skyddsutrustning för momentet, även om det känns omständligt eller "bara tar fem minuter".
• Arbeta ergonomiskt. Både bygg- och elyrken innebär mycket kroppsarbete över tid – tunga lyft, böjda ställningar, återkommande rörelser. Vanor du lär dig nu följer med hela yrkeslivet.
• Rapportera tillbud och skador, även små sådana. Det är så arbetsplatser blir säkrare, inte genom att incidenter tystas ner.

Skydd och risker, Bygg och anläggning

Skydd och risker, El och energi

Vilken skyddsutrustning och vilka rutiner som gäller skiljer sig mellan Bygg- och El-programmet. Välj ditt program högst upp på sidan för att se detaljerna som gäller dig.

Om något går fel eller känns farligt

1. Avbryt momentet direkt, utan att först fundera på om det är onödigt att avbryta.
2. Se till att ingen är i fara – dig själv eller andra i närheten.
3. Berätta för din lärare eller handledare vad som hänt eller vad som känns fel, även om du är osäker på om det var farligt.
4. Skriv ner vad som hände i din dokumentation. Det är inte pinsamt – att upptäcka och hantera risker är en del av det yrkeskunnande som bedöms.

Checklista: innan jag börjar en ny uppgift

• Jag vet vilka risker som finns med just det här momentet
• Jag har rätt skyddsutrustning och den är hel och fungerar
• Jag har fått handledning på de maskiner och verktyg jag ska använda
• Jag vet vem jag ska larma eller fråga om något går fel
• Jag har inte hoppat över något steg för att det kändes tidskrävande

APL – praktik på en riktig arbetsplats

Arbetsplatsförlagt lärande, APL, är den tid du spenderar på en riktig arbetsplats under utbildningen. Den kan hänga ihop med gymnasiearbetet, men är formellt sett en egen del av din utbildning.

Vad är APL?

APL innebär att du lär dig på en riktig arbetsplats i stället för i skolans lokaler, under handledning av någon som redan jobbar i yrket. Det är obligatoriskt på alla yrkesprogram, alltså både på Bygg- och anläggningsprogrammet och El- och energiprogrammet.

Hur mycket APL har du?

På ett yrkesprogram ska du ha minst 15 veckors APL sammanlagt under hela utbildningen. Exakt hur den är fördelad över åren, och vilka arbetsplatser som är aktuella, bestäms av din skola tillsammans med lokala företag i branschen.

APL och gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet kan kopplas till eller genomföras i anslutning till din APL-plats – det är ofta en bra lösning eftersom du redan har tillgång till verktyg, material och yrkeskunnig handledning där. Men om gymnasiearbetet görs i samband med APL ska det ske utöver de obligatoriska 15 veckorna, inte som en del av dem. Din tid på arbetsplatsen räknas alltså som APL och gymnasiearbete separat, även om de sker på samma ställe.

Förbered dig inför APL

• Ta reda på arbetstider, klädkod och eventuell skyddsutrustning du förväntas ha med
• Fråga skolan vad som gäller för resor, försäkring och kontakt om något händer
• Läs på lite om företaget eller organisationen innan du börjar
• Förbered några frågor om vad du kommer få göra och vem som är din handledare

Så uppför du dig på arbetsplatsen

På en APL-plats är du både elev och en representant för din skola. Kom i tid, fråga när du är osäker i stället för att gissa, följ arbetsplatsens säkerhetsregler även om de skiljer sig lite från skolans, och visa intresse för det du får lära dig. Det är också där du bygger den sortens kontakter som ibland leder till sommarjobb eller en anställning efter examen.

Handledaren som medbedömare

Om ditt gymnasiearbete genomförs i anslutning till en arbetsplats fungerar handledaren där som medbedömare tillsammans med din lärare. Det betyder att handledaren ska yttra sig om ditt arbete innan läraren sätter det slutliga betyget. Ta det på allvar: en handledare som sett dig arbeta över tid kan ofta bedöma yrkeskunnandet bättre än någon som bara läser en text i efterhand.

Om något känns fel eller jobbigt

Känns bemötandet fel, verkar en arbetsuppgift osäker, eller trivs du inte alls – hör av dig till din lärare eller APL-samordnare på skolan. Du ska aldrig behöva stanna kvar på en arbetsplats där du känner dig otrygg eller ombeds göra sådant du inte är utbildad för.

Checklista: innan din första dag

• Jag vet vilka tider jag ska vara på plats
• Jag vet vilka kläder och vilken skyddsutrustning jag ska ha med
• Jag vet vem min handledare är och hur jag når hen
• Jag vet vem på skolan jag kontaktar om något går fel
• Jag har koll på om, och i så fall hur, min APL-tid hänger ihop med mitt gymnasiearbete

Genomföra och dokumentera arbetet

Att dokumentera betyder inte att skriva en rapport i akademisk mening. Det betyder att visa – i text, bild och siffror – vad du gjorde, hur du gjorde det och varför, så att läraren och medbedömaren kan bedöma ditt yrkeskunnande även om de inte stod bredvid dig hela tiden.

Vad "dokumentera" betyder här

På ett högskoleförberedande program skriver eleverna en rapport med källkritik och akademiskt språk. Så fungerar det inte här. Din dokumentation ska i stället vara kort, konkret och praktiskt inriktad: den beskriver arbetet, inte forskningen om arbetet. Många skolor har en egen mall för detta – kolla med din lärare innan du sätter formatet.

Arbetsbeskrivning: vad och varför

Börja din dokumentation med en kort arbetsbeskrivning: vad uppgiften gick ut på, varför du valde den och vilket resultat du siktade på. Detta är i praktiken samma text som din uppgiftsbeskrivning från kapitel 2, uppdaterad efter att du faktiskt gjort klart arbetet.

Materialval, beräkningar och kalkyl

Skriv vilket material, vilka komponenter eller vilka delar du använde, och varför du valde just dem. Hörde beslutet ihop med kostnad, hållbarhet, tillgänglighet eller krav från en standard? Om uppgiften innehåller mängd- eller kostnadsberäkningar (till exempel materialåtgång i kvadratmeter, antal meter kabel, eller en enkel kostnadskalkyl) hör de hemma här. Att kunna räkna på det du bygger eller installerar är en del av yrkeskunnandet i båda branscherna.

Säkerhetsrutiner du följer

Beskriv kort vilka risker uppgiften innebar och vilka skyddsåtgärder eller rutiner du använde – kopplat till det du gick igenom i säkerhetskapitlet. Det visar att du inte bara utförde uppgiften, utan gjorde det på ett sätt som går att upprepa säkert.

Genomförande: foton och loggbok

Ta foton löpande under arbetet, inte bara av det färdiga resultatet. Bilder av påbörjat arbete, mellansteg och eventuella problem du löste är ofta mer värdefulla för bedömningen än en enda bild av slutresultatet. Komplettera gärna med en kort loggbok: några rader per arbetspass om vad du gjorde och vad som hände.

Egenkontroll och kvalitet

Egenkontroll betyder att du själv kontrollerar och dokumenterar att arbetet uppfyller de mått, toleranser eller krav som gäller – innan någon annan behöver upptäcka fel. Det är en central del av kvalitetsarbetet i både bygg- och elbranschen: mät, jämför mot kravet, och skriv ner resultatet. Hittar du en avvikelse, skriv vad du gjorde åt den.

• Bygg: kontrollmätning av mått, lutning, nivå eller täthet mot ritning eller krav
• El: kontrollmätning av till exempel isolationsresistans, jordfelsbrytarens funktion eller att en installation fungerar som avsett, enligt de rutiner din lärare eller handledare visat

Källor du använder

Du behöver inga vetenskapliga källor, men du ska ändå visa var din kunskap kommer ifrån. Vanliga källor på yrkesprogrammen är:

• Produkt- och säkerhetsdatablad för material och kemikalier du använt
• Monterings- och bruksanvisningar för verktyg, komponenter och maskiner
• Branschstandarder och föreskrifter, till exempel Boverkets byggregler (BBR) för Bygg-programmet, och Elsäkerhetsverkets föreskrifter för El-programmet
• Din handledare och lärare – anteckna vad de sagt när det påverkat ditt beslut

Det räcker att skriva källan kort i löptexten eller i en liten lista sist, till exempel "enligt monteringsanvisningen från tillverkaren" eller "enligt handledarens instruktion på APL-platsen". Poängen är att det ska gå att se att besluten inte bara var gissningar.

En kort utvärdering av resultatet

Avsluta dokumentationen med några meningar om hur det gick: Blev resultatet som du tänkt dig? Vad skulle du gjort annorlunda? Stötte du på problem, och hur löste du dem? Det här är inte en formalitet – förmågan att utvärdera sitt eget arbete är uttryckligen en del av det examensmålen kräver.

Checklista: innan inlämning

• Arbetsbeskrivningen förklarar vad, varför och vilket resultat jag siktade på
• Materialval och eventuella beräkningar finns med och är motiverade
• Säkerhetsrutinerna jag följde är beskrivna
• Jag har foton från flera skeden av arbetet, inte bara slutresultatet
• Egenkontrollen är gjord och dokumenterad
• Mina källor (datablad, anvisningar, standarder, handledare) syns i dokumentationen
• Jag har skrivit en kort utvärdering av resultatet

Stöd: mallar för dokumentationen

Uppgift: [vad du gjorde]
Varför den här uppgiften: [koppling till yrkesområdet]
Material/komponenter som användes och varför: [lista med kort motivering]
Så här gjorde jag, i korthet: [tre till sex punkter i ordning]
Säkerhet: [risker och skydd jag använde]
Egenkontroll: [vad jag mätte/kontrollerade och resultatet]
Källor: [datablad, anvisningar, standarder, handledare/lärare]
Utvärdering: [blev det som tänkt? vad skulle jag gjort annorlunda?]

Moment som kontrollerades: [t.ex. mått, lutning, isolationsresistans]
Krav/tolerans: [vad som skulle uppnås]
Uppmätt resultat: [ditt mätvärde]
Godkänt? Ja/Nej: [svar]
Om nej – vad gjorde jag åt det: [beskrivning]
Datum och signatur: [datum, ditt namn]

Utvärdera och visa vad du kan

Sista steget är att visa upp vad du gjort, för din lärare och medbedömaren, och att själv utvärdera resultatet. Precis som resten av gymnasiearbetet ska redovisningen vara praktisk och konkret snarare än en akademisk presentation.

Vad redovisningen är och varför den räknas

Redovisningen är tillfället då du visar upp och berättar om det du gjort. Den är en del av bedömningsunderlaget – inte bara en avslutning. Läraren och medbedömaren använder den för att bekräfta det som redan syns i din dokumentation, och för att ställa frågor om sådant som inte framgår av text och bilder.

Förbered din redovisning

• Bestäm i förväg vad du vill visa: det färdiga arbetet, foton, mätvärden, eller allt tillsammans
• Öva på att kort berätta vad du gjorde, i vilken ordning, och varför du valde som du gjorde
• Förbered svar på de mest självklara frågorna: Vad var svårast? Vad skulle du gjort annorlunda?
• Kolla praktiska detaljer: var redovisningen sker, hur lång tid du har, och om du behöver ta med något fysiskt

Läraren och medbedömaren bedömer

Din lärare sätter det slutgiltiga betyget, men medbedömaren – ofta din handledare om arbetet skett i anslutning till en arbetsplats – ska ha yttrat sig innan betyget sätts. Ställ gärna frågor till medbedömaren under redovisningen; ett samtal om hur en yrkesperson hade gjort samma uppgift ger ofta mer än att bara redovisa i en riktning.

Du får önska hur du redovisar

Redovisningen behöver inte vara en lång muntlig presentation med bildspel om det inte passar uppgiften. Vanliga sätt att redovisa ett praktiskt gymnasiearbete:

• Visa upp det färdiga arbetet på plats och berätta om det medan läraren tittar
• Gå igenom foton och loggbok i kronologisk ordning och beskriv varje steg
• En kort muntlig genomgång kompletterad med din skriftliga dokumentation
• En kombination, till exempel en kort film från arbetet plus ett samtal efteråt

Frågor att fundera på när du utvärderar

Att utvärdera betyder att titta tillbaka på arbetet med ett kritiskt öga, inte bara konstatera att det blev klart. Använd gärna de här frågorna som stöd, både i dokumentationen och inför redovisningen:

• Blev resultatet som jag planerat? Om inte, varför inte?
• Höll jag tidsplanen? Vad orsakade i så fall förseningar?
• Följde jag säkerhetsrutinerna hela vägen, eller fanns stunder där jag borde gjort annorlunda?
• Vad skulle jag göra bättre eller snabbare nästa gång jag gör en liknande uppgift?
• Vad lärde jag mig som jag inte visste innan jag började?

Checklista: redovisningen

• Jag vet i vilken form jag ska redovisa och hur lång tid jag har
• Jag har övat på att kort berätta vad jag gjorde och varför
• Jag har med mig det jag behöver: arbetet, foton, dokumentation
• Jag har tänkt igenom svar på "vad var svårast" och "vad skulle du gjort annorlunda"
• Jag har skrivit en kort utvärdering i min dokumentation

Frågor och svar

Har du redan letat i handboken utan att hitta svaret? Skriv frågan i sökrutan under knappen „Fråga” högst upp för att söka bland dem, eller bläddra i hela listan här nedan, grupperad per kapitel.

frågor i databasen.