Sverige förändras
1800-talets stora förändringar
- Den agrara revolutionen förändrade jordbruket
- Den industriella revolutionen skapade fabriker och städer
- Sociala, politiska och kulturella förhållanden ändrades radikalt
Från envälde till folkvälde
- Sverige gick från auktoritär monarki till demokrati
- Fåtalsväldet ersattes av folkvälde
- De två viktigaste frågorna: rösträtt och parlamentarism
Viktigt att förstå
Demokratiseringen var en lång process som tog över 100 år. Det handlade om vem som skulle få vara med och bestämma.
Staten får en ny roll
Före reformerna
- Staten och kungen var ett
- Kungen styrde som om staten var hans privata egendom
- Regeringen bestod av kungens anhängare
- Det som var bra för kungen ansågs vara bra för landet
Efter reformerna
- Kungens makt begränsades
- Riksdagens makt ökade
- Regeringen och riksdagen representerade folkviljan
- Staten blev ett instrument för att tjäna alla
Viktig förändring
"Allas bästa" bestämdes nu i en politisk process där olika intressen jämkades samman genom dialog - inte av kungen ensam.
Folkrörelserna - demokratiskolan
Folkrörelserna var massorganisationer där medlemmar lärde sig demokratins grunder: hålla möten, debattera och fatta beslut tillsammans.
Väckelserörelserna
Religiösa föreningar som samlade människor utanför statskyrkan
Nykterhetsrörelsen
Kämpade mot alkoholens skadeverkningar i samhället
Kvinnorörelsen
Kämpade för kvinnors rättigheter och rösträtt
Arbetarrörelsen
Organiserade arbetare för bättre villkor och politiskt inflytande
Folkrörelsernas betydelse
Genom att arbeta i föreningar lärde sig vanliga människor hur demokrati fungerar i praktiken. De blev en politisk kraft genom sin storlek.
Partier och dagspress
Politiska partier växer fram
- 1889: SAP (Socialdemokraterna) - Sveriges första moderna parti
- Liberala samlingspartiet - för rösträtt
- Allmänna valmansförbundet - högerns organisation
- 1913: Bondeförbundet bildas
Dagspressen skapar opinion
- Bättre tryckteknik och billigare papper
- Fler lärde sig läsa i folkskolan
- 1920: 189 dagstidningar i Sverige
- Många tidningar hade koppling till partier
Viktigt
Dagspressen blev Sveriges första verkliga massmedium och spelade en viktig roll för att sprida politiska idéer.
Från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag
1866
Ståndsriksdagen avskaffas och tvåkammarriksdagen införs. Första kammaren valdes indirekt, andra kammaren direkt.
1880-talet
Tullfrågan splittrar riksdagen. Första gången man går till val för att avgöra en särskild fråga.
Konflikter
Första kammaren (högadel, rika) mot andra kammaren (bönder) om försvar och skatter.
Problem med systemet
Inte många hade rätt att rösta, och få deltog i det första valet. Vägen mot parlamentarism och allmän rösträtt var lång.
Kampen om rösträtten
Så orättvist var det
- Mindre än 7% av befolkningen hade rösträtt
- Bara män fick rösta i riksdagsvalet
- Man måste ha minst 800 kr i årsinkomst
- Gifta kvinnor var oftast inte myndiga
- Ju högre inkomst, desto fler röster
I kommunalvalen
- Både kvinnor och män hade rösträtt
- Men bara med inkomst över 500 kr/år
- Inkomsten avgjorde hur många röster man hade
- Även företag hade rösträtt!
- Endast ca 12% fick rösta
"Det är skam, det är fläck på Sveriges baner, att medborgarrätt heter pengar."
- Verner von Heidenstam, 1899
Rösträttsrörelsen
📣
1890: Sveriges Allmänna Rösträttsförbund bildas. Lokala föreningar går ihop för att kräva att fler ska få rösta.
💪
Viktigt argument: Med allmän värnplikt på 1890-talet: "Den som försvarar sitt land ska ha rätt att påverka hur det styrs." Slagord: "En man, en röst, ett gevär"
♀
Kvinnornas kamp: 1899 lämnade Fredrika-Bremer-Förbundet in begäran om kvinnlig rösträtt. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades senare.
Klass eller kön?
Arbetarrörelsen och kvinnorörelsen var inte alltid överens. En del ansåg att kvinnors rösträtt var ett "särintresse" som kunde vänta.
Allmän rösträtt - till slut!
1905
Vänstern (liberaler och socialdemokrater) får majoritet i andra kammaren. Karl Staaff blir första liberala statsminister.
1909
Arvid Lindmans konservativa regering inför proportionellt valsystem - fler män får rösta. Men ännu inte kvinnorna.
1919-1921
Allmän rösträtt för både män och kvinnor införs. Hösten 1921 kan för första gången alla myndiga delta i val.
1921
Fyra kvinnor väljs in i andra kammaren och en kvinna i första. Kerstin Hesselgren blir första kvinnan i första kammaren.
Vägen till parlamentarism
1905
Unionen med Norge upplöses fredligt. En nationell samlingsregering bildas - första steget mot parlamentarism.
1909
Storstrejken: 300 000 arbetare strejkar. LO förlorar, men konflikten visar på spänningarna i samhället.
1914
Borggårdskrisen: Kung Gustaf V talar mot regeringen inför 30 000 bondetågsdeltagare. Karl Staaff avgår i protest.
1917
Genombrottet: Socialdemokraterna blir största parti. Nils Edén bildar regering - riksdagens sammansättning bestämmer nu vem som bildar regering.
Sammanfattning
🏗 Ny riksdag
- 1866: Ståndsriksdagen ersätts av tvåkammarriksdag
- Stridsfrågor: tullar, försvar, skatter
📝 Rösträtt
- Från 7% till alla myndiga
- 1919-1921: Allmän och lika rösträtt
👥 Viktiga aktörer
- Folkrörelser: väckelse, nykterhet, kvinnor, arbetare
- Politiska partier och dagspressen
🏠 Parlamentarism
- 1917: Första parlamentariska regeringen
- Riksdagen - inte kungen - bestämmer
Demokratins framväxt var en lång kamp för att alla människor skulle få vara med och bestämma över samhället.